Historiska artiklar om Folkets husföreningen

Folkets husföreningens bildande
“I och med arbetareorganisationernas utveckling här vid seklets början, uppstod ett alltmer trängande behov av samlingslokaler för dessa föreningar. Förut hade man varit hänvisad till en på 1890-talet av platsens äldsta fackorganisation, Grängesbergs Gruvarbetareförening, uppförd samlingslokal (Arbetarelokalen i Laritstorp, reds. anm.), men denna visade sig allteftersom nya fackliga, politiska och nykterhetsorganisationer bildades alltför otillräcklig.” Läs mer

Biografhistoria i Grängesberg
1942, när andra världskriget rasade och oron för en tysk attack på Sverige var stor, fick Folketshus-föreningen i Grängesberg hantera ett hot av ett helt annat slag. Det var Folketshus-föreningarnas centralorganisation (FHC), med säte i Stockholm, som snappat upp planerna på en konkurrerande biograf och som i februari 1942 slog larm om saken i ett brev till sin medlemsförening i Grängesberg. Läs mer

Så mycket fick dåtidens stjärnor
Livaktiga Folkets park-anläggningar fanns det gott om i Sverige förr och det var där svenskarna hade chans att se de största artisterna, både svenska och utländska. När Karl Gerhard och Zarah Leander uppträdde på Höstspelen i Grängesparken 1932 fick de ett gage på 1 048 kronor och 63 öre. Det framgår av de kassaböcker från 1920- och 1930-talen som hittats i Folkets husföreningens arkiv.  Läs mer

Det stora raset i parken – byggfusket som blev rättssak
Efter många om och men stod den efterlängtade nya teatern i Grängesbergs Folkets park klar sensommaren 1942.
En vinternatt knappt tre år senare inträffade dråpslaget – den fina teaterbyggnaden störtade samman och blev till en hög av bråte. Det var takkonstruktionen över publikplatserna som föll ihop, scenbyggnaden klarade sig dock. Läs mer

Ekonomiska krav
Under årens lopp har Folkets husföreningen fått ta emot krav om bättre ersättning från de personer som haft uppdrag åt densamma. Som 1919, då tre personer klagade på den betalning de fick för sina tjänstgöringspass vid teaterarrangemang i Folkets hus. De ansåg att 2 kronor och 50 öre i ersättning för uppemot sex timmars kvällstjänst var i minsta laget. Hur styrelsen svarade på kraven är oklart. Läs mer

Klagomål och synpunkter
Genom åren fick Folkets husförening ta emot klagomål och synpunkter på ordningen och att unga tog sig in på nöjesarrangemangen i Parken liksom på barnförbjudna filmer i Folkets hus. 1934 skrev nykterhetsvännerna om ordningen vid arrangemangen i Folkets park, här konstaterades att det ofta förekom att berusade besökare störde trivsel och ordning i Parken. Läs mer

Varningar och korvförbud
I Folkets hus-föreningens arkiv har ett par disciplinärenden hittats. I mars 1936 skrev föreningen ett brev till en person i Grängesberg, som vid flera tillfällen varit berusad och allmänt störig på tillställningar i Folkets park. Nu stannade det med en tillsägelse men om det hela skulle upprepas varslade föreningen om att “vidta åtgärder” – vilka var oklart. Läs mer

Plånbok upphittad
I Folkets hus-föreningens arkiv har ett par disciplinärenden hittats. I mars 1936 skrev föreningen ett brev till en person i Grängesberg, som vid flera tillfällen varit berusad och allmänt störig på tillställningar i Folkets park. Nu stannade det med en tillsägelse men om det hela skulle upprepas varslade föreningen om att “vidta åtgärder” – vilka var oklart. Läs mer