Klagomål och synpunkter

Genom åren fick Folkets husförening ta emot klagomål och synpunkter på ordningen och att unga tog sig in på nöjesarrangemangen i Parken liksom på barnförbjudna filmer i Folkets hus.

1934 skrev nykterhetsvännerna i Logen 7 Frihetsfacklan till FH-styrelsen om ordningen vid arrangemangen i Folkets park. Här konstaterades att det ofta förekom att berusade besökare störde trivsel och ordning i Parken.
“Logen ifrågasätter om icke från ledningens sida kan vidtagas sådana åtgärder att berusade personer avlägsnas från festplatsen eller vägras tillträde”.
“Vi anse att de, som upprepa ett ojust uppträdande, böra portförbjudas en viss tid och att de betalda ordningsmännen böra uppmanas att icke lägga fingrarna emellan när det gäller ordningens upprätthållande”, föreslog Frihetsfacklan.

20 år senare var det ansvariga för skolorna i Grangärde kommun som tillsammans med barnavårdsnämnden och skolläkarna ville ha hjälp av de ansvariga i Folkets hus och Folkets park att skärpa kontrollen vid insläppen. Uppmaningen gick ut på att föreningens funktionärer skulle förhindra att alltför unga personer kom in på nöjesarrangemang och barnförbjuden film i Folkets hus och Cassels.

Men redan 1917, då Folkets hus var bara några år gammalt, lyftes problemen att ortens unga lockades till vuxennöjen, som menligt kunde inverka på deras “karaktärsdaning”. Ett möte om saken hölls i Missionskyrkan i september detta år, initierat av Grängesbergs nykterhetsorganisationer. I dagens ljus kan det tyckas vara oskyldiga nöjen man slog ned på. Ett brev skrevs till Folkets husföreningen där man vädjade om att föreningens tomt inte skulle upplåtas för “underhaltiga och demoraliserande nöjesanordningar, skjutbanor, ringkastningar och dylikt”.
Dessutom manades att de filmer som visades skulle vara av sådan “moralisk beskaffenhet” att de inte “fläcka barnens sira och jämförelsevis rena fantasi och skada deras sedliga liv.”

I december 1949 formulerade kvinnorörelsen i Grängesberg med stöd av skolan, genom överlärare Holmgren, en uppmaning till biografansvariga i Grängesberg att barnfilmsprogrammen ”bättre än hittills skulle anpassas till barnens behov och ålder.” Med skrivelsen följde också en lista med filmtitlar som ansågs uppfylla önskemålen. Noterbart är att även en lokal tidningsman stod bakom kraven, nämligen Abel Bergström, platsredaktör för DD i Grängesberg och pappa till sedermera välkände Villy Bergström.

Text: TORBJÖRN SVENSSON