Klicka på för att spela upp:
MASKINHUSET
Maskinhuset var gruvans hjärta. I byggnaden var det bullrigt och varmt men alltid välstädat. All luft som togs in genom gallren filtrerades.
Centralschaktets maskinhus är en av de mest monumentala byggnaderna från den svenska gruvindustrins storhetstid. Byggnaden uppfördes 1937-1941 och stod för gruvans kraftförsörjning. Här stod gruvspelen, som via brytskivorna i lavens topp uppfordrade hissarna i schaktet. Här fanns ett flertal kompressorer för tillverkning av tryckluft till maskiner i gruvan och härifrån styrdes elkraftförsörjning och vattenpumpning.
I huset arbetade spelstyrare, som körde gruvspelen, och elektriker, som övervakade maskinerna. Efterhand automatiserades gruvspelen. I byggnaden står ett av gruvspelen kvar. Från början fanns tre gruvspel – två större bergspel för uppfordring av malm och ett personspel för uppfordring av personhissarna och av gråberg och materiel.
Bergspelen var bland de största som över huvud taget tillverkats. Ett bergspel drev samtidigt två hissar i en högsta hastighet av 16 meter per sekund. För att omvandla växelström till likström för spelens strömförsörjning finns vidare en av två ursprungliga omformare bevarad.
De sex kompressorerna togs samtliga bort och såldes efter nedläggningen 1990. Järnvägsvagnar kunde köras direkt in i byggnaden. Med hjälp av traverserna var det sedan möjligt att på vagnarna lasta eller lyfta av stora maskindelar för transport till olika verkstäder utom eller inom gruvområdet.
Omedelbart norr om byggnaden stod elställverket där inkommande kraft kom från Grängesbergsbolagets egna kraftstationer och transformerades ned från
50 000 volt till de nivåer som behövdes för maskinerna.
Källa: Andersson, Malena, Jönses, Lars, Mol, Adam och Ärnbäck, Kristoffer, Dalamodernismen. Bebyggelse i Dalarna 1930-1980, Dalarnas hembygdsbok årgång 90, 2020, s195-199.
