Cassels Donation
Klicka på spelaren om inte uppspelning startar automatiskt, så får du höra berättelsen om Cassels Donation.
År 1896 donerade Sir Ernest 250.000 kronor till Grängesbergs arbetare. Pengarna gick till en fond kallad E Cassels arbetarefond vid Grängesbergs gruvor. Fonden skulle enligt donatorn användas till inköp av mark och uppförande av en byggnad innehållande bibliotek och läserum för arbetarna, samt lokaler för konserter, sammankomster, fester, överläggningar och för föredragshållande.
Dessutom skulle en parkanläggning och en plats för idrottsutövande anläggas. Fonden skulle även användas för att bygga badhus-tvättinrättning och ett skolkök.
Slottsarkitekten August Lindegren, kallad AGI, från Stockholm anlitades för att rita huset. Själva fasaden var inspirerad av Bank of England i London. Byggmästare blev Anders Hansson från Köping. Byggkostnaden för bara huset uppgick till drygt 115.000,- kronor.
Cassels Donation invigdes med pompa och ståt den 10 januari 1900. Invigningstalare var biskopen J A Ekman från Västerås.
Genom åren har huset använts mycket flitigt till olika ändamål. Från början fanns bibliotek och läsesal där arbetarna kunde låna och läsa böcker. Aulan användes för konserter, teater, basarer mm. Grängesbergs Orkesterförening, som är årsbarn med Cassels, har haft och har Cassels som sin hemmaarena både när det gäller konserter som repetitioner. Övriga lokaler i huset har använts för föreningsmöten och sammankomster av olika slag.
När biograffilmen introducerades i Grängesberg gjordes aulan i ordning för detta ändamål och film visades i Cassels fram till mitten av 1970-talet.
Huset rymde tidigare även bostad för vaktmästare och där bodde en heltidsanställd vaktmästaren in på 1970-talet.
Eftersom hela donationen förbrukats i samband med byggandet var det gruvbolaget som stod som huvudman för Cassels och svarade för drift och underhåll. Gruvbolaget använde också huset i stor utsträckning för sammanträden och utbildning.
När Grängesbergsbolaget avvecklades och SSAB (Svenskt Stål AB) bildades 1978 och som övertog gruvverksamheten i bl a Grängesberg togs diskussioner upp med Ludvika kommun om övertagande av huvudmannaskapet. Detta skedde år 1980. Ludvika kommun lämnar också bidrag till driften.
Styrelsen för STIFTELSEN E CASSELS ARBETAREFOND, som är det fullständiga namnet, väljs av Ludvika kommunfullmäktige och består av fem ordinarie ledamöter. Två av dessa väljs efter förslag från Metall, som numera är gruvarbetarnas fackliga organisation.
102 323
Valborgsmässonatten 1992 brann Cassels. Det var konsert inne i aulan och majbrasa på planen utanför. Den troliga brandorsaken var påsksmällare, instoppade i en dörrkarm. När brandkåren kom på plats omkring klockan 2 på natten, var hela aulan övertänd och gick inte att rädda, varför man koncentrerade sig på den andra delen av huset.
Bland annat räddades det unika notförråd med över 1.500 orkesterverk, de flesta handskrivna arrangemang, som förvarades i byggnaden.
I stort sett brann allt brännbart i Aulan upp, endast tegelväggarna återstod. De få bjälklag som inte brann upp blev vattenskadade. Taket störtade samman när de brandgaser som bildades vid branden exploderade.
Huset var fullvärdesförsäkrat och mycket snart beslutade styrelsen i samråd med försäkringsbolaget att huset skulle byggas upp igen i så ursprunglig form som möjligt. I en första etapp lades nytt yttertak på, för att skydda väggarna från regn och dess påverkan.
Under tiden pågick projekteringen av själva återbyggnaden. Arbetet startade på försommaren 1993 och var klart den 1 augusti 1994. Cassels återinvigdes samma månad.
Totalt kostade återuppbyggnaden 22,6 miljoner kronor,
Några egna pengar hade inte Cassels från början. Ett omfattande arbete påbörjades för att skaffa erforderliga medel. Genom bidrag från SSAB och Utvecklingsbolaget Laven, från kommunen, från Boverket samt insamlade bidrag från enskilda, organisationer och företag kunde återuppbyggnaden finansieras.
Utvändigt har ett helt nytt tak lagts på. Fasaden var tidigare putsad och målad med plastfärg. Det mesta av putsen rasade av vid branden eller efteråt av fukt och kyla, varför alla utvändiga väggar blästrades rena och nyputsades med kalkbruk. Avfärgningen är sedan gjord med kalkfärg i två kulörer. Allt trä, såväl ut- som invändigt, är målat med oljefärger.
